top of page

God och Nära Vård - vad betyder det för psykologisk behandling?


Zeeds insight on the latest report about God och Nära Vård initiative



2018 gjorde regeringen en omställning mot målet “God och Nära Vård” - där primärvården skulle vara navet i svensk sjukvård. Vid det laget fastställde en nulägesenalays primärvårdens arbete som osynkroniserat och otydligt i relation till sjukhusens arbete, och efterfrågade nya arbetssätt för att erbjuda patienter personaliserad och samordnad vård. Detta skulle lättare möta efterfrågan för både psykologisk och fysiologisk vård.


Myndigheten för Vård- och Omsorganalys har publicerat rapporter om hur denna omställning har gått. 5 rapporter har hittills gjorts, och uppdraget slutrapporteras Mars 2025. I denna rapport som publicerades under våren 2023, sammanfattas verksamheternas perspektiv av omställningen som har gjort hittills på nationell nivå, mot målet God och Nära Vård.


En majoritet av landets vårdcentralschefen har medverkat i undersökningen, och data har inhämtats från the International Health Policy Survey 2022, för att komplettera med arbetarnas bild. Rapporten avslutar med att titta närmare på tre län under omställning på regional och kommunal nivå. Data har även analyserats med hänsyn till sociodemografiska skillnader i olika områden med vårdcentraler, samt glesbygd.


God och Nära Vård

Hittills har regeringen skjutit in 28 Miljarder kronor åt denna satsning, genom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). 86% av alla medel har gått åt till Regioner. Regioner kan själva organisera sin primärvård - där alla ska få öppen tillgång till vård utan avgränsning. Kostnadsmässigt lägger regionen cirka 90% av sina utgifter på själva vårdcentralerna, som är en central del av primärvården, och det är vad undersökningen inriktar sig mot.


I enkäterna till verksamhetschefer framgår olika teman.


Kompetensförsörjning

Vårdcentralerna anses underbemannade i relation till deras vårdbehov. Även om antalet psykologer exempelvis har ökat, behövs fler. På grund av såväl ekonomi och personaltillgång är det svårt att öka utbudet.


Den största yrkeskategorin i vårdcentraler är specialistläkare - cirka 18%, följ av olika former av sköterskor och medicinska sekreterare. Tillsammans utgör den här gruppen 69% av all personal i vårdcentraler. Psykologer och psykoterapeuter står endast för 6% av den totala personalen i vårdcentralen. Nästan alla - 94% - av psykologer är tillsvidareanställda medan endast 80% av specialistläkare är det.


Specialistläkare har den högsta tjänstgöringsgraden i genomsnitt - 76%. För psykologer är siffran 66%. Lägst är dietister på 31%. 82% av av alla vårdcentraler har en tillsvidareanställd psykolog. Lägre än exempelvis 94% av vårdcentraler med undersköterskor, men högre än legitimerade läkare på 50%. Specialistläkare har en anställningsgrad på 91%.


Antalet specialistläkare med allmänmedicinsk specialitet har minskat, och istället har andra yrkeskategorier ökat, och psykologer har varit en av dessa kategorier. Riktvärdet på 1 100 listade patienter per specialistläkare följs inte, och är i nuläget drygt 2 000 listade patienter. Många verksamhetschefer känner sig missnöjda med den utvecklingen. Av de yrkeskategorier som verksamhetschefer behöver anställa, rapporterar 77% fler specialistläkare, och 46% fler distriktssköterskor. 27% söker fler psykologer. Räknat i antalet heltidstjänster per vårdcentral i behov blir det 1.95 ST-läkare, 0.85 sköterskor och 0.34 psykologer. Även om 77% av vårdcentraler upplever behov av att anställa, rapporterar endast 44% att de har utrymme för detta.


Arbetsmiljö

En majoritet av läkare i primärvården rapporterar stress i samband med att fylla kraven för sitt arbete, och verksamhetscheferna rapporterar i hög grad i öppentext en oro över att kraven på primärvårdscentraler har ökat, samtidigt som det finns en kompetensbrist av framförallt legitimerade läkare och distriktssköterskor, men även psykologer.

Framförallt finns en högre sjukförskrivningsgrad för specialistläkare, men även andra yrkesgrupper påverkas.


Övriga förutsättningar

Gällande olika insatser som hade kunnat hjälpa till svarar 85% utökade ekonomiska resurser, samt ökad bemanning på 83%. 33% anger listningstak som en lösning.

Verksamhetscheferna delar målbilden om God och Nära vård men menar på att den är svår att realisera i nuvarande struktur.


Data visar också att andelen resurser till primärvård har ökat med drygt en procentandel sedan 2017. Inom många regioner finns också en stor variation i nettokostnad avseende primärvård per invånare, och även ökning eller minskning i primärvårdens kostnadsandel.

Hela 33% uppger att samordningen med den specialiserade vården fungerar dåligt, och även för elevhälsan och socialtjänsten är den siffran så hög som 28%. Kommunal hemsjukvård eller särskilda boenden fungerar allra bäst vad gäller samordning. I fritext nämns ofta psykiatrins samordning som ett särskilt problem.


Vad gäller skäl rapporterar 58% den främsta anledningen vara otydlighet i roller. I öppentext nämns ofta även ett behov efter gemensamma system, och föråldrade tekniska lösningar.

Ett nytt uppdrag för primärvården är förebyggande arbete. Stora skillnader från 27% till över 80% vad gäller möjlighet att arbeta förebyggande. Återigen är den främsta identifierade anledningen av verksamhetscheferna ekonomiska resurser. I öppentext menar de att det helt enkelt är en prioriteringsfråga.


NOTE: Drygt en tredjedel av vårdcentraler bidrar med forskning i någon form.


Read more about latest trends in CBT handling and online solutions at zeedsapp.com/blog

5 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page