Digital Beteendeaktivering - Resultat från en systematisk vetenskaplig litteraturgranskning
Översikt
I våra tidigare blogginlägg diskuterade vi aktuella trender inom psykologisk behandling, och digitalisering, och hur utvecklingen inom dessa områden skulle kunna komplettera varandra genom att ge möjligheter att inkludera digitala verktyg i psykoterapi. Vi beskrev också några aktuella utmaningar inom psykoterapi, där digitala lösningar skulle kunna vara ett meningsfullt substitut eller komplement till analoga verktyg och därmed öka effektiviteten och kvaliteten på behandlingen; nämligen (1) följsamhet, (2) kompetensöverföring, (3) personalisering av behandling och (4) väntelistor.
I slutet av del 2 föreslog vi att blandade behandlingsmetoder skulle kunna balansera flexibilitet och följsamhet i behandlingen och genom detta kombinera fördelarna med både internetbaserade och analoga behandlingsmetoder. Vi beskrev också varför vi på Zeeds fokuserade på att skapa ett digitalt verktyg för att administrera patientuppgifter inom beteendeaktivering (BA) i ett blandat behandlingsformat. För att ge en grundlig teoretisk bakgrund till våra påståenden och produkt, vill vi i det här inlägget sammanfatta resultaten av en systematisk litteraturöversikt där vi tittade på effektivitet och följsamhet i blandade behandlingsmetoder för beteendeaktivering. Alltså, behandlingsmetoder som kombinerade digitala och analoga element.
Inkluderade studier
Vi gjorde en litteratursökning i vetenskapliga databaser såsom PsychInfo och Pubmed, letade efter studier som var randomiserade kontrollerade studier, publicerade mellan 2000 och 2022, fokuserade på digitala eller digitalt stödda interventioner med någon nivå av BA-involvering med någon form av terapeutstöd som en del av behandlingen. De huvudsakliga utfallsmåtten vi tittade på var depression, aversiva händelser, följsamhet, kostnadseffektivitet och användbarvänlighet. Dessutom screenade vi studierna utifrån deras kvalitet med hjälp av en omfattande skala utvecklad av Uman et al, 2010.
Vår första sökning resulterade i över 7000 potentiellt relevanta studier. Efter att ha gått igenom våra inklusions-, exklusions- och kvalitetskriterier inkluderade vi 17 studier i vår slutliga analys.
Studieegenskaper
Den totala sampelstorleken för våra 17 studier var n=2268. Alla patienter hade depressiva symptom. Kontrollbetingelserna var mestadels väntlista(n=8) eller behandlings som vanligt (n=5). Det fanns en relativt hög grad av varians när det gällde behandlingslängd och terapeutengagemang. Även den procentuella andelen BA av alla moduler, varierade.
Interventionslängden varierade från 6 till 20 veckor. De flesta studier varade mellan 10- 12 (n=8) till 6-8 veckor (n=5). Terapeutens engagemang varierade också avsevärt: antalet patienter per terapeut varierade från 1,7 till 49, med ett genomsnitt på 11,7, medan terapeuttiden per patient varierade mellan 24 och 840 minuter. En förklaring till denna stora variation är de olika format som användes för att interagera mellan patient och terapeut. Vissa interventioner var mestadels onlinebaserade och inkluderade endast chatt- eller e-postkonversationer med professionella, medan andra använde vanliga telefonsamtal med terapeuter. Andra interventioner baserades på terapisessioner ansikte mot ansikte, där de digitala verktygen endast var ett komplement till denna behandling. Och slutligen varierade också mängden element som överensstämde med BA-. Alla studier inkluderade minst en modul som kunde likställas teoretiskt, eller explicit adresserades, som beteendeaktivering. Modultäckningen av beteendeaktivering i behandlingarna varierade från 16 till 50 procent. Ingen av de 17 inkluderade studierna förlitade sig enbart på beteendeaktivering.
Resultat
Vad gällde utfallsmått för depression mellan intervention och kontrollgrupp, såg vi en måttlig till stor effektstorlek i alla utom 3 studier, från 0,39 till 2,07. De signifikanta behandlingseffekterna kvarstod för majoriteten av studierna även vid uppföljning (3, 6 eller 12 månader). Attrition eller avhopp definierades som att den aktiva interventionen inte fullbordades. Vi fann en avhoppsfrekvens på 17 % baserat på detta kriterie, med ett minimum på 0 och ett maximum på 39 %. Endast ungefär hälften av studierna (n=9) inkluderade någon användbarhets- eller nöjdhetsmätning. Alla interventioner i dessa studier ansågs acceptabla av deltagarna, och visade på användarvänlighet antingen högre än kontroll eller statistiskt icke-signifikant från kontroll. Endast omkring en tredjedel av studierna mätte systematiskt aversiva händelser (n=5). I dessa studier fanns ingen tydlig indikation att antalet aversiva händelser skulle vara högre i de blandade interventionerna än i kontrollbetingelserna.
Slutligen undersökte endast två studier kostnadseffektivitet för blandade interventioner. En studie visade att blandade lösningar kan vara mer kostnadseffektiva för vårdgivare än analog KBT. Medan en annan studie fann både högre livskvalitet men också högre kostnader i det blandade behandlingstillståndet jämfört med väntelista. Dessa ökade kostnader ansågs dock vara kostnadseffektiva i förhållande till den summa medborgarna skulle vara villiga att betala för ökad denna ökade livskvalitet. Dessa resultat måste dock tolkas med försiktighet, eftersom populationerna i studierna antingen var patienter på specialiserade mentalvårdsinrättningar eller hade en medelålder på 61. Således kan resultatens generaliserbarhet till andra populationer vara begränsad.
Sammanfattning
Sammantaget stödde våra resultat vår hypotes att terapeutledda blandade BA-behandlingar skulle kunna minska depressiva symptom och samtidigt ha acceptabla mätvärden för användarvänlighet, kostnadseffektivitet, och anses säkra att använda.
Våra resultat i linje med tidigare fynd för analog BA (Stein et al, 2020) och internet-KBT mer generellt (Stavropulos et al, 2019), som visar medelstora till stora effekter. Dessutom verkar följsamheten till blandade behandlingslösningar vara högre än till traditionell KBT för depression. Tidigare studier har funnit en genomsnittlig bortfallsfrekvens på 26 %, för patienter med alla typer av psykiska problem. När man bara tittar på depression ökar denna siffra ytterligare till 36 %. (Fernandez et al, 2015). Däremot visade vår systematiska litteraturgenomgång att den genomsnittliga avhoppsfrekvensen för blandade behandlingslösningar var cirka 17 %, ungefär hälften av den för analoga behandlingar. Slutligen verkar blandade behandlingslösningar också vara fördelaktiga ur ett ekonomiskt perspektiv. De kan vara mer kostnadseffektiva för vårdgivare jämfört med traditionell KBT och kostnaderna kan även anses vara acceptabla ur ett patientperspektiv. Blandade behandlingslösningar för BA har således potentialen att minska kostnaderna för psykologisk behandling, samtidigt som behandlingens kvalitet bibehålls.
En begränsning med vår litteraturgranskning var dock att ingen av interventionerna uteslutande var beteendeaktivering. Det verkar alltså som om det inte finns några empiriskt stödda blandade interventioner studerade med hög metodologisk kvalitet, som enbart fokuserar på BA.
Slutsats
Blandad BA har potentialen att öka effektiviteten och kvaliteten på depressionsbehandling. Detta är effektivt både ur ett kliniskt och kostnadsmässigt perspektiv. Tyvärr hittade vi dock inga empiriskt stödda blandade interventioner där ute som enbart fokuserar på beteendeaktivering. Vi på Zeeds skulle vilja fylla denna lucka genom att tillhandahålla ett digitalt verktyg för nästan alla uppgifter som kan ordineras inom BA, som kan kombineras med analoga eller digitala sessioner.
Vill du ta del av studien själv? Mejla oss på info@zeedsapp.com och skriv en rad om dig själv så skickar vi över den fullständiga studien.
Signa upp för vårt nyhetsbrev för att ta del av fler uppdateringar.
Är du intresserad av att se vår lösning? Klicka på länken och boka en demonstration!
References
Fernandez, E., Salem, D., Swift, J. K., & Ramtahal, N. (2015). Meta-analysis of dropout from cognitive behavioral therapy: Magnitude, timing, and moderators. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 83(6), 1108.
Seeman, N., Tang, S., Brown, A. D., & Ing, A. (2016). World survey of mental illness stigma. Journal of affective disorders, 190, 115-121.
Stavropoulos, V., Cokorilo, S., Kambouropoulos, A., Collard, J., & Gomez, R. (2019). Cognitive behavioral therapy online for adult depression: a 10 year systematic literature review. Current Psychiatry Research and Reviews Formerly: Current Psychiatry Reviews, 15(3), 152-170.
Stein, A., Carl, E., Cuijpers, P., Karyotaki, E., & Smits, J. (2021). Looking beyond depression: A meta-analysis of the effect of behavioral activation on depression, anxiety, and activation. Psychological Medicine, 51(9), 1491-1504. doi:10.1017/S0033291720000239
Uman, L. S., Chambers, C. T., McGrath, P. J., Kisely, S., Matthews, D., & Hayton, K. (2010). Assessing the quality of randomized controlled trials examining psychological interventions for pediatric procedural pain: recommendations for quality improvement. Journal of pediatric psychology, 35(7), 693-703.